Kroppar som politiskt instrument

Idag kom nyheten om att kvinnor förbjuds att bada barbröstade på ett badhus i Umeå. Det stör mig lite grand, och jag tänkte skriva lite varför. För det första: Nej, det är inte brösten i sig som är intressanta. Jag förstår om gängse fördom är att ”jag är ju snubbe, klart att jag bara vill se bröst när jag badar”. Men nej, så är inte fallet. Som en hint; om det nu ”är brösten jag vill åt” så skulle jag säga att det är en dålig idé att åka 64 mil enkel resa för att ”se ett par bröst”, när jag sitter med en internetuppkopplad dator i mitt knä. Nej, utan den handlar för det första om symbolvärdet i att tillåtas gå barbröstad. Att en ska få klä sig lika, oavsett kön. Kalla det för en likabehandlingsprincip om du vill. För det andra handlar det om människors rätt till sina egna kroppar. Att människor ska få gå utan tröja, utan att deras bröst ska ses som objekt och som något sexualiserat.

Så, det om det. Nu var det ju så att detta förbud bottnade i något som jag skulle beskriva som en politisk aktion. Jag tänkte skriva lite mer om kroppar och användandet av kroppen som politiskt instrument.

En kropp är i sig inte politisk, men att den kan göras politisk om personen ifråga vill det. Extremexemplet på detta är FEMEN. Som byggt, i princip, hela sin politiska gärning på att göra politiska poänger med hjälp av kvinnors kroppar. PETA är också en organisation som ofta använder människors kroppar för politiska syften. Sedan att både FEMEN och PETA går att kritisera för hur de för fram sina poänger är en annan sak. FEMEN har bland annat kritiserats för att vara väldigt islamofobiska och PETA för att det bara sexistiskt rakt igenom. Men de får stå som exempel här.

I de föregående exemplen så snackar vi om nakna kroppar. Det går att göra på annat sätt också. Typ orakade armhålor. För att ta ett exempel: en helt icke-känd människa (säg… en frisör) kanske har armhålehår. Lever sitt liv. Går till jobbet. Tränar innebandy ett par kvällar i veckan. Den frisören kanske har sitt hår utan någon som helst baktanke, tro det eller ej. Det bara är där. Men när Madonna lägger upp ”long hair, don’t care‘ på sitt instagramkonto, då skulle jag kalla det armhålehåret politiskt. Hon har ett syfte och en intention bakom sin handling. Exakt vad Madonna vill ha sagt är det bara Madonna som vet, men jag anar att det finns bakom. Liknande resonemang går att applicera på amning också. Att amma offentligt borde inte vara någon stor grej i mina ögon, det är kids som vill ha mat liksom. Men i och med att bröst i dagens samhälle är så sexualiserade så ses offentlig amning som något kontroversiellt på sina håll. När en person matar den lilla knodden kanske det bara finns en tanke i huvudet; den lilla knodden ska bli mätt. Medan hos en annan, som vill göra ställningstagande, ammar extra mycket offentligt. För att det sänder en signal. En signal som säger ”jag vet att en del av er tycker att det här är tabu, men jag vill bryta det tabut”. Så vips, har en handling blivit ”politisk”.

Så ja, en kropp kan användas i politiskt syfte. Men, den är inte politisk per se. Utan den handlar om det finns en intention bakom. Det bästa vore, om en kropp fick vara en kropp, och den som kroppen tillhör också fick bestämma över den. Utan att folk ska lägga sig i.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s